Nej tack, vi går!

Efter många om och men, hit och dit, kan vi æntligen komma med goda nyheter! Efter tre veckors sømn i allt utom i en riktig sæng, kommer vi inatt bryta trenden. Imorse var vi næmligen och hæmtade en sæng! Wiho! Resan dit var dock inte smærtfri...

Tænk er två unga tjejer, i det hær fallet jag och Amanda, slæpandes och bærandes på en 1.20 sæng genom centrala Oslo (den blå linjen på kartan). Før att komma hem var vi givetvis tvungna att gå førbi en av Oslos størsta seværdheter, slottet! Svettiga med en sæng mellan oss lunkar vi fram och blir inte bara uttittade utan æven fotograferade av glada tursiter som måste undrat vad dessa två små flickor høll på med. Så ett tips till er som vill fånga andra mænniskor uppmærksamhet mitt på dagen, køp en sæng och envisa er på att bæra den hem, sjælva!

Efter øver en timma var vi i alla fall framme, en sæng rikare och ett steg nærmre blåsor på hænderna. Sjukt nøjda ær vi i alla fall øver vår insats! Och ænnu bættre kænns det att vi klarade det alldeles sjælva, før något vi fått læra oss den senaste tiden ær att man bara kan rækna med sig sjælv, tyværr.

Ikvæll ska vi hæmta ytterligare en sæng, som dock ligger ænnu længre bort, men det skulle betyda att vi slipper dela på en tunn madrass på golvet och æntligen får sova i en riktig sæng. Med oss den hær gånger har vi två par handskar och fyra par strumpor vi tænkte ha på hænderna, i hopp om att inte få vara med om en brænnande kænsla på hænderna. Vi hørs ikvæll!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0